En gång i tiden stod ett slott av trä på kullen som kallades för ”Kula”, slottet förstördes och revs ner år 1348. Under många års tid stod kullen tom. Enligt folk som bor i närheten började dom första kursen ställas dit i mitten av 1800-talet för att be Gud om hälsa. Enligt andra berättelser började kors på kullen sättas upp år 1863 till minne av de dödade i upproret. Strax efter förstördes alla kors och det blev förbjudet att sätta upp kors på kullen. Under den sovjetiska ockupationen var det strängt förbjudet att sätta upp kors på kullen, tillbedjare jagades och straffades. Inte nog med det, själva kullen har flera gånger blivit förstörd, och alla kors som har tagits dit har sopats bort och vägarna som leder dit har blivit förstörda. Vid ett tillfälle försökte de till och med översvämma korsberget. Allt gick emot ockupationsmyndigheternas förväntningar: ju våldsammare berget förstördes, desto fler kors sattes upp. Människor byggde kors på natten och bar dem trots fara, förbud och förföljelse. Korsberget blev en symbol för heroiskt motstånd mot undertryckandet av religionsfriheten.